Urklipp från LTs recension, länk nedan

95st i publiken, en succé! Tingssalen var verkligen knökfull. Vi är jättenöjda med soloföreställningen och siktar in oss på våren som kommer. Fler projekt är i görningen och Jeppe vill vi spela vidare med – och som LTs Malin Palmqvist efterfrågar i sin recension, låta pjäsen växa.  Recensionen läser ni förresten här!

Jeppe började vi med i tidiga november när vi tänkte att vi hade tid över för ett projekt, och att det vore roligt att göra något som samlade alla i bekantskapskretsen – och fler – under hemvändardagarna. Själva pjäsen skulle vara aktuell och välgenomarbetad, men prestigelös och underhållande. En avskalad scen och enkel ljussättning. Cafémiljö med borden och kaffet. Det här kändes riktigt bra! En nära tanke är att göra något liknande nästa år igen.

Några avslutande ord från regissören:

En period av glädje har nu nått första delmålet. Premiären avklarad och vilken premiär sen. Fullsatt. Jag hade inte trott det själv faktiskt innan. Vilket gjorde att jag inte var hundra förberedd på den massiva koncentrationen från publiken. Kändes som att det var en underbar och riktad fokusering från publiken igår. Det var både peppande och skrämmande på samma gång. Tack så mycket för att ni ville komma.

Det har varit kul att se Björn få växa hela under hela projektet, samtidigt som vi har arbeteat fram Jeppe har även Björn växt i sin karaktär. Tanken har ju varit att vi ska ha en liten snygg föreställning som ska bidra till diskussion om vad händer när vi slutar att engagera oss i våran livsvardag. För gör vi det då slutar samhället fungera. Vi missar hela poängen med demokrati.

Men jag är glad för att vi i Teater Verbal nu har en föreställnig som vi kan spela under hela våren. Det känns väldigt roligt och bra.

Håkan

Tack för den här gången, vi hörs!